Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste cancerformerna i världen, där endast cirka 8% av patienterna i Sverige överlever 5 år efter diagnos. En primär orsak är att symtom som gulsot ofta inte uppträder förrän sjukdomen redan är i ett avancerat stadium, då behandlingsalternativen är begränsade.
Bukspottkörtelcancer är en allvarlig sjukdom med kända riskfaktorer som rökning och kronisk pankreatit, men det finns ännu inget allmänt screeningtest för hela befolkningen. Vissa grupper med förhöjd risk bör dock screenas.
Undersökning kan göras med magnetkamera (MRI/MRCP), som ger en detaljerad bild av bukspottkörteln, eller med endoskopiskt ultraljud (EUS), där kamera och ultraljud förs in via magen för en närmare granskning.
Vem bör screenas?
Screening rekommenderas för personer med ärftliga syndrom eller familjehistoria av bukspottkörtelcancer. Det gäller exempelvis vid mutationer i gener som STK11 (Peutz-Jeghers), MLH1/MSH2 (Lynch-syndrom), PRSS1, BRCA1/2, PALB2, CDKN2A (FAMMM) och ATM, samt för alla med en nära släkting som haft sjukdomen.
När bör screeningen börja?
- Peutz-Jeghers: från 35 års ålder eller 10 år före familjemedlemmens insjuknande
- FAMMM/PRSS1: från 40 år
- BRCA1/2, PALB2, ATM, HNPCC: från 50 år
Eftersom genetisk testning inte alltid görs kan akut pankreatit ibland vara den första signalen på en bakomliggande mutation. Därför bör orsaken till pankreatit alltid utredas, särskilt hos yngre utan tydlig förklaring.
Viktiga råd:
- Ta alltid en noggrann familjehistoria.
- Gör fullständig utredning vid akut pankreatit.
- Remittera till specialist vid misstanke.
Även utan ärftlig risk kan man minska risken genom att sluta röka och undvika alkohol. Tidig upptäckt räddar liv – för riskpersoner är screening avgörande.
