Strålbehandling är en viktig del av behandlingen för vissa personer med bukspottkörtelcancer. Genom att rikta strålning mot tumören kan cancerceller förstöras och sjukdomens utveckling bromsas.
Behandlingen kan ges ensam, men kombineras ibland med cytostatika – så kallad kemoradioterapi.
Vilken roll strålbehandlingen får beror på hur långt sjukdomen har utvecklats. För personer med så kallad borderline-resektabel bukspottkörtelcancer, där tumören ligger nära stora blodkärl, kan strålbehandling efter en period med cytostatika i vissa fall bidra till att tumören krymper så att operation blir möjlig.
Vad är strålbehandling?
- Strålbehandling använder strålning för att förstöra cancerceller.
- Behandlingen ges vanligtvis med en så kallad linjäraccelerator.
- Strålningen riktas mot tumören samtidigt som frisk vävnad runt omkring försöker skonas.
- Strålbehandling kan ges ensam eller tillsammans med cytostatika, så kallad kemoradioterapi.
När kan strålbehandling användas?
- Borderline-resektabel cancer: Kan ges efter cytostatika för att försöka krympa eller kontrollera tumören inför eventuell operation.
- Lokalt avancerad cancer: Kan användas för att kontrollera tumören och bromsa sjukdomens tillväxt. I vissa fall kan behandlingen göra operation möjlig.
- Metastaserad cancer: Används framför allt för att lindra symtom, exempelvis smärta.
- Skelettmetastaser: Strålbehandling kan användas för att lindra smärta från metastaser i skelettet.
- Ryggmärgskompression: Om cancer sprider sig till området kring ryggmärgen och trycker på ryggmärgen är strålbehandling den vanligaste behandlingen.
Olika typer av strålbehandling
- IMRT: Strålning ges från flera olika vinklar för att koncentrera dosen till tumören.
- VMAT: En form av IMRT där strålningen ges medan maskinen rör sig runt kroppen.
- SABR/SBRT: Högre stråldoser ges under färre behandlingstillfällen.
- 3D-konform strålbehandling: Strålningen formas efter tumörens utseende och kan bland annat användas vid palliativ behandling.
Hur går behandlingen till?
- Behandlingen planeras med bland annat CT och ibland MR.
- Små markeringar på huden används för att patienten ska ligga rätt vid varje behandling.
- Vanlig strålbehandling ges oftast måndag till fredag i tre till sex veckor.
- SABR ges vanligtvis vid fem behandlingstillfällen under en till två veckor.
- Palliativ strålbehandling kan ges vid ett, fem eller tio tillfällen.
- Själva strålningen tar bara några minuter.
- Ett behandlingstillfälle tar vanligtvis omkring 30 minuter.
- Patienten behöver normalt inte läggas in på sjukhus.
Strålbehandling tillsammans med cytostatika
- Cytostatika kan göra cancercellerna mer känsliga för strålning.
- Capecitabin är det vanligaste cytostatikaläkemedlet som kombineras med strålbehandling.
- I vissa fall används gemcitabin.
Vanliga biverkningar
- Trötthet och uttalad energibrist.
- Illamående och ibland kräkningar.
- Diarré.
- Minskad aptit och viktnedgång.
- Matsmältningsbesvär eller halsbränna.
- Buksmärta, framför allt efter SABR.
- Hudreaktioner kan förekomma.
De flesta biverkningar är milda och kan behandlas. Besvären kan finnas kvar i flera veckor efter behandlingen och tröttheten kan ibland vara längre.
Efter behandlingen
- Patienten följs upp av sitt vårdteam.
- CT görs för att bedöma hur behandlingen har fungerat.
- Vid borderline-resektabel cancer görs CT vanligtvis efter cirka 4–6 veckor.
- Vid lokalt avancerad cancer görs CT ofta efter cirka 12 veckor.
- Efter SABR kan CT göras efter 6–12 veckor.
Viktigt att tänka på
- Berätta för vårdteamet om du får nya eller förvärrade biverkningar.
- Be om hjälp om du har svårt att äta eller hålla vikten.
- En dietist kan ge råd om kost och viktnedgång.
- Fråga läkaren vilket mål strålbehandlingen har i just ditt fall: att kontrollera cancern, möjliggöra operation eller lindra symtom.
- Diskutera även möjliga biverkningar, behandlingstid och andra behandlingsalternativ.
